Uppgifterna lämpar sig för undervisningen i geografi i högstadiet och gymnasiet. Uppgifterna går ut på att undersöka ett områdes topografi och geologi med hjälp av geodata. Hemortens geologi och terrängformationer studeras med hjälp av bland annat geodata om berggrunden och marktäcket. Dessutom diskuteras hur olika naturformationer har uppstått och speciellt istidens inverkan på terrängen i Finland.
Kartläggningen av berggrund och marktäcke berättar om terrängens historia
Geologin är ett forskningsområde som undersöker jordklotets uppbyggnad, uppkomst och terrängformationer. Geologin intresserar sig för både marktäcket och berggrunden.
Marktäcket består av de lösa jordlager som ligger ovanpå berggrunden. De delas in i mineraljordarter och organogena jordarter. Mineraljordarterna består av material som lösgjorts från berggrunden och som består av markpartiklar av olika storlek, allt från lera till grova grus- och stenjordar. De organogena jordarterna, bland annat torvmarkerna, består igen av rester av växter och djur.
Berggrunden består å sin sida av det fasta berg som ligger under marktäcket. Berggrunden består av olika bergarter. Berggrunden i Finland är till största delen mycket gammal: de äldsta delarna är ungefär 2 miljarder år gamla. Berggrunden sträcker sig ibland ända upp till markytan, man talar då om berg i dagen.
Glaciärer har format den finska mark
Det är särskilt den senaste istiden, som täckte hela Nordeuropa, som har påverkat marken och topografin i Finland. Den här istiden tog slut för ungefär 10 000 år sedan då inlandsisen smälte.
Det är lätt att hitta formationer i terrängen som har förorsakats av isens rörelser och smältvattnet från inlandsisen. Isens rörelse gav bland annat upphov till drumliner, medan åsar och randbildningar skapades av smältvattnet.
Inlandsisen gav också upphov till den vanligaste jordarten i Finland, morän. Morän består av osorterad mineraljord som inlandsisen har lösgjort från berggrunden och transporterat kortare eller längre sträckor. Moränen kan innehålla allt från lerpartiklar till grovt grus och stenar.
Den senaste istiden påverkar fortfarande Finlands topografi genom landhöjningen. Särskilt kraftig är landhöjningen vid den österbottniska kusten.
Geologisk forskning i Finland
I Finland är det Geologiska forskningscentralen (GTK) som kartlägger berggrunden och marktäcket. GTK har som uppgift att producera och sprida geologisk information och de producerar som en del av sitt uppdrag jord- och bergartskartor för bland annat råvaruförsörjning, byggande, planering och miljövård. Geologiska data ger viktig basinformation om hur terrängformationer har uppkommit och utvecklats och de används därför flitigt av forskare inom olika forskningsområden.
Mer information
- Geologiska forskningscentralen
- Geo.fi -Geologiska kartor och data
Uppgifter
A) Studera bergartskartan, hur den producerats och på vilka sätt den används. Välj en sådan zoomningsnivå i kartvyn att du ser hela Finland. Ta fram kartlagret Terräng och geologi som du hittar i karttemat Berggrund.
Undersök vilka slags data kartlagret innehåller.
- Hurudana områden har avbildats i kartan? Använd teckenförklaringen som hjälpmedel.
- Reflektera över hur kartan producerats.
- Reflektera över för vilka ändamål kartan producerats.
B) Undersök berggrunden på din egen hemort.
- Vilka slags bergarter finns det på din hemort?
- Reflektera över hur bergarterna på din hemort har uppstått. Använd läroboken som stöd.
- Gör en kartpresentation över berggrunden på din egen hemort och spara den.
A) Studera jordartskartan, hur den producerats och på vilka sätt den används. Öppna arbetsytan Pyynikinharju – maaperä genom att klicka här. Studera kartvyn.
- Hurudana områden har avbildats i kartan? Använd teckenförklaringen som hjälpmedel.
- Reflektera över hur kartan producerats.
- Reflektera över för vilka ändamål kartan producerats.
- Vad skulle du själv kunna använda kartan till?
B) Undersök jordarterna på din egen hemort. Zooma in på din hemort och sätt skalan till 1:40 000.
- Vilka slags jordarter finns det mest av på din hemort?
- Reflektera över hur jordarterna på din hemort har uppstått.
- Vilka jordarter förekommer i närheten av din skola? Zooma in på skolan och dess omgivning och sätt skalan till t.ex. 1:8 000.
- Gör till slut en kartpresentation över jordarterna i närheten av skolan och spara den.
Observera att jordartskartan inte täcker hela Finland. Om du inte hittar jordartsdata över din egen hemort, zooma då i stället in på ett annat område.
A) Studera med hjälp av jordartskartan de spår istiden har lämnat i terrängen. Öppna arbetsytan Pyynikinharju – maaperä genom att klicka här. Studera kartvyn.
- Vilka slags formationer kan du urskilja på kartan?
- Hur är formationerna placerade i förhållande till väderstrecken och varför?
- Reflektera över hur formationerna har bildats. I vilket skede av istiden har olika typer av formationer uppstått?
B) Studera närmare olika moränbildningar. Ta fram kartlagret Värdefulla moränbildningar som finns under karttemat Terräng och geologi. Zooma så att du ser hela Finland och sätt Baskarta som bakgrundskarta. Studera kartvyn.
- Vilka slags objekt har märkts ut på kartan?
- Var hittar du olika slags moränformationer i Finland?
- Reflektera över hur kartan producerats.
- Reflektera över för vilka ändamål kartan producerats.
Studera sambandet mellan jordarterna och topografin. Ta fram arbetsytan Lahti – maaperä genom att klicka här.
Din arbetsyta innehåller nu kartlagren Jordartskarta, Terrängskuggning och Ortnam. Skalan är 1:200 000. Studera kartvyn.
- Vilka jordarter kan du urskilja på kartan? Använd teckenförklaringen som hjälpmedel.
- En terrängformation sträcker sig i öst-västlig riktning. Vilken slags formation är det frågan om?
- Reflektera över hur formationen har uppstått.
- Hur är olika jordarter placerade i terrängen? Vilka jordarter ligger högre upp än andra?
- Spara till sist din kartvy och skriv ut den.
Studera markanvändningen på olika jordarter. Håll den arbetsyta som du använde i förra uppgiften öppen (Lahti – maaperä). Välj terrängdatabasen som bakgrundskarta och sätt genomskinligheten på jordartskartan och terrängskuggningskartan till 50 %, så kan du se grundkartan genom de andra kartlagren. Zooma till skalan 1:40 000.
Studera i kartvyn på vilka jordarter olika markanvändningsformer förekommer.
- Vilka jordarter förekommer där Lahtis stad ligger?
- Hur utnyttjar stora trafikleder (vägar och järnvägar) olika jordartsområden? Var syns det här tydligt?
- Reflektera över vilka risker olika markanvändningsformer innebär med tanke på marken.