Vattendragsundersökning

Vattendragsundersökningar lämpar sig bra som projektarbeten inom geografi och kemi för högstadiet och gymnasiet.   Projektet kan genomföras antingen inom ramen för ett läroämne eller integrerat i två olika läroämnen så att man delar olika arbetsskeden mellan läroämnena. Projektet går ut på att man tar vattenprover, analyserar dem och presenterar dem på PaikkaOppis karta. Då alla resultat är synliga på samma karta är det lätt att jämföra dem och få till stånd intressanta diskussioner.

UNDERSÖKNINGENS OLIKA SKEDEN OCH LÄROPLANENS MÅL FÖR LÄRANDET
vesistötutkimus

FÖRBEREDELSER

  • När läraren och eleverna har registrerat sig i PaikkaOppi skapar läraren en kurs för projektet. Det lönar sig att öva sig i att använda PaikkaOppi på förhand med hjälp av t.ex. Geoinformationens ABC-övningar innan man tar itu med den egentliga uppgiften, då löper arbetet med karttjänsten bättre under projektets gång.
  • Alla behöver inloggningsuppgifter för PaikkaOppi, anteckningsmaterial och en tablett eller telefon med kamera samt provtagningsburkar med tättslutande lock.
  • Utrustningen och de anvisningar som behövs för analysen finns i den här bilagan (på finska).*

 

GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN

Skede 1. Bekanta dej med vattendragen i hemtrakten och välj ett undersökningsobjekt

  • Varje elev väljer ett vattendrag (å, sjö eller havsstrand) i närheten av hemmet. Kartan i PaikkaOppi kan användas för att hitta ett lämpligt vattendrag.

Skede 2. Undersök området kring vattendraget och välj en lämplig provtagningsplats

  • Eleverna granskar vattendraget och dess omgivning med hjälp av olika temakartor i PaikkaOppi. Avrinningsområdet och vattenkvaliteten påverkas i hög grad av mängden skog, åkrar och olika slags bebyggelse.
  • Vilket vitsord på skalan 1-5 (dålig-utmärkt) ger du vattenkvaliteten på provtagningsplatsen på basis av kartanalysen?
  • Eleverna skriver ned sin bedömning och det vitsord de har gett vattenkvaliteten, den här informationen används senare vid rapporteringen.
  • Eleverna gör sina egna förhandsbedömningar (hypoteser) om vattenkvaliteten utgående från den kartinformation de samlat in.

Skede 3. Provtagning

  • Provtagningsburkarna (0,5 – 1,0 liter) rengörs och förses med information om provtagningsplats och -tidpunkt.
  • Proven tas och burkarna försluts med ett tätt lock.
  • I samband med provtagningen gör eleverna en bedömning av vattnet och den närmaste omgivningen vid provtagningsplatsen. Följande information antecknas:
    • vattnets färg
    • eventuell lukt
    • finns det faktorer i närheten som påverkar vattnets kvalitet (t.ex. avfallshögar, plöjda åkrar eller utloppsrör)
    • platsens koordinater (om du inte använder PaikkaOppis mobilapp)
    • dessutom tas ett par bilder av platsen
  • Eleverna förvarar vattenproven i ett svalt utrymme och tar dem med till skolan nästa morgon.

Skede 4. Analys av vattenprovet

  • Analysen görs så snart som möjligt efter provtagningen så att vattnets kvalitet bibehålls.
  • Eleverna gör mätningarna i skolan enligt lärarens anvisningar.
  • Följande egenskaper hos vattnet undersöks:
    • grumlighet
    • syrehalt
    • elektrisk ledningsförmåga
    • pH-värde
    • andra centrala kvalitetsindikatorer

Skede 5. Resultaten sätts in på PaikkaOppikartan

  • Om eleverna använder PaikkaOppi via en webbläsare läggs provtagningsplatserna in på kartan i det här skedet. Eleverna gör en verbal, kort (ett par stycken lång) beskrivning av provet i beskrivningsfältet:
    1. vilka var mätningsresultaten
    2. hur väl lämpar sig vattnet för rekreation (simning, fiske osv.) och som hushållsvatten (dricksvatten, tvättning).
  • Fotografierna från provtagningsplatsen sätts in som bilagor.
  • Till slut går man igenom resultaten tillsammans, jämför dem och diskuterar kring orsakerna till skillnaderna i vattenkvaliteten. Motsvarade förhandsbedömningarna de uppmätta värdena?

Tips! Det är bra om undersökningen görs på nytt senare så att man kan följa upp hur vattenkvaliteten i området utvecklas. När undersökningarna upprepats flera gånger ökar mätningarnas tillförlitlighet. Då kan resultaten också ges en bredare spridning.

Modelluppgiften har skapats av Ari Kalske och Minna Hämäläinen, lärare i biologi och geografi vid Luostarivuoren koulu i Åbo.

* Anvisningen för vattenundersökningar hör till det Profiles-studiematerial som tagits fram av Marketta Pellinen vid Östra Finlands universitet. Det har alltså inte producerats i samband med projektet PaikkaOppi, men är bra och kan lätt anpassas till den här uppgiften.

Kommentarer är stängda