Geografisk information i raster- och vektorformat

Uppgifterna är avsedda för geografiundervisningen i högstadiet och för alla som är intresserade av grunderna i geografiska informationssystem – GIS. När du utför uppgifterna blir du samtidigt bekant med olika typer av geografisk information och i synnerhet skillnaderna mellan raster- och vektordata.

 

Två typer av geografisk information (geografiska data) – raster och vektor

 

En flygbild består av pixlar, vilket betyder att den är en typ av rasterdata. Om du klickar på bilden så blir den större.

Digital geografisk information kan förekomma i två former, rasterform eller vektorform. Ofta använder man båda två tillsammans, men de avbildar världen på olika sätt. Rasterdata visar geografisk information i form av bilder. Om du studerar geografisk information i rasterformat närmare så ser du att informationen består av regelbundna, lika stora rutor som kallas för pixlar. Varje enskild pixel i bilden avbildar ett visst område i terrängen. Det här området kan vara t.ex. 10 x 10 meter stort och då säger vi att bilden har en resolution eller upplösning på 10 meter. Pixelns storlek bestämmer hur noggrann informationen är, medan dess färg eller nyans innehåller attributinformationen. Pixelns läge i rastret visar vilket områdes egenskaper som pixelvärdet avbildar. Ju större resolution, desto noggrannare information ger rastret om ett objekts läge och egenskaper. Flyg- och satellitbilder är de vanligaste formerna av rasterdata, men man kan också producera rasterdata t.ex. genom att skanna en papperskarta.

 

Geografisk information i vektorformat kallas vektordata. Vektordata kan bestå av punkt-, linje- eller polygonobjekt. Du kan själv skapa vektordata i PaikkaOppis karttjänst. Om du klickar på bilden så blir den större.

Till skillnad från rasterdata, avbildar vektordata objekten i form av punkter, hopbundna punkter i form av linjer eller linjer hopknutna till polygoner som avbildar områden. Varje vektorobjekt är alltså i grunden uppbyggt av punkter, och varje punkt har koordinater. Medan rasterdata lagras i form av bilder, lagras vektordata snarast i form av en tabell där varje objekt har en egen rad där information om dess läge och egenskaper läggs in. Vektordata får formen av en bild först då de visualiseras i ett GIS-program. Statistiska data och mätdata är vanligen sparade i vektorformat. I en GPS/GNSS-mottagare sparas till exempel spårpunkter och spår i vektorformat.

 

Skillnader mellan raster- och vektordata

 

Både raster- och vektordata har sina fördelar och begränsningar i GIS-sammanhang. Rasterdata har nuförtiden ofta hög resolution, vilket betyder många pixlar och stora filer. Vektorfilerna är ofta mycket mindre, vilket innebär att de är mera lätthanterliga. Om vi har data i vektorform går det lätt att redigera dess läge och egenskaper, och man kan också söka fram objekt på basis av dess egenskaper. Det går också att avbilda enskilda objekt noggrannare än i en rasterbild; ett vektorbaserat område kan till exempel ganska exakt avbilda strandkanten på en sjö, medan en rasterbild alltid gör kanterna mer eller mindre grovhuggna på grund av de fyrkantiga pixlarna. Rasterdata görs alltid med tanke på att de ska användas i en viss skala, och om man använder andra skalor än den avsedda blir det problem med bildtolkningen. Vektordata låter sig däremot skalas fritt och blir inte otydligare av att förstoras. Man ska ändå komma ihåg att också vektordata är producerade för att betraktas i en viss skala och det här påverkar hur mycket kartobjekten har generaliserats (förenklats). Det är ofta enkelt och billigt att producera rasterdata. Rasterdata har också den fördelen att det lätt går att presentera så kallade kontinuerliga variabler som t.ex. höjdskillnader. Högre liggande områden kan då visualiseras med mörkare färg och lägre liggande med ljusare färg.

 

Uppgifter

 

Uppgift 1. Geografisk information i raster- och vektorformat
  Undersök kartmaterialet i karttjänsten och svara på nedanstående frågor. Du hittar materialet genom att klicka på menyn i den vänstra panelen.

  • Ge två exempel på kartor i karttjänsten som är i rasterformat.
  • Ge två exempel på kartor i karttjänsten som är i vektorformat.
  • Hur vet du skillnaden mellan de båda formaten?
  • Spara som en bild en kartvy från en karta i rasterformat och en från en karta i vektorformat.

Tips: du sparar en kartvy som en bild eller i pdf-format genom att klicka på utskriftsikonen i verktygsbalken.

Uppgift 2. Undersök satellitbilder

 

Undersök satellitbilder som du hittar i karttjänsten. Ta fram materialet Image2012-satellitbilder som du hittar i temat Flyg- och satellitbilder och zooma så att du ser hela Finland.

  • Kontrollera satellitbildens metadata: är det fråga om raster- eller vektordata?
  • Zooma in på kartan, litet i gången. Vid vilken zoomningsnivå börjar du se de enskilda pixlarna?
  • Zooma in till skalan 1:4000. Vilken är satellitbildens resolution? Använd mätverktyget för att mäta hur lång sidan på en pixel är.
  • Spara till sist kartvyn i form av tre bilder i skalorna 1:4000, 1:16000 och 1:200000.
Uppgift 3. Vektordata

Undersök en vektorkarta och bekanta dej med dess egenskaper. Öppna Egentliga Finlands eller Norra Karelens landskapsplan som du hittar bland kartmaterialet under Samhällsstruktur och markanvändningsplaner. Zooma in på Åbo eller Joensuu. Bekanta dej med kartan och reflektera över följande frågor:

  • Vilka slags punkt-, linje- och polygonobjekt innehåller kartan? Använd kartans teckenförklaring.
  • Vad händer med noggrannheten i kartan då du zoomar in steg för steg från skalan 1: 2 000 000 till 1: 4000?

 

Kommentarer inaktiverade.